Lilla Freja och Waldorfpedagogiken

 

DAX_1690

På lilla Freja jobbar vi aktivt med års- och veckorytm som bidrar till utvecklande upplevelser och erfarenheter för barnen som samtidigt stärka deras viljekraft.

Verksamheten i förskolan bygger på naturens och kulturens rytm och växlingar under året, veckan och under dagens gång. Leken har stort utrymme och uppmuntras bland annat genom lekmaterial som lätt kan förändras, av sagor, rim och ramsor och av dockspel. I denna ålder (1-7 år) lär sig barnen bäst genom efterhärmning och detta är en oersättlig inspirationskälla till lek, och det utvecklar hela människan; tanken, känslan och viljan. På Lilla Freja strävar vi efter att ge barnen många tillfällen att härma riktiga arbeten. Vi märker att detta stärker barnens självkänsla och utvecklar deras olika färdigheter. Barnen leker mycket och i denna lustfyllda aktivitet erövrar de egenskaper inom socialt samspel, skapande, utforskande, iakttagande och språket.

DAX_1855

Dagsrytm

Varje dag har en fast dagsrytm som skapar struktur och lugn och ro för alla på förskolan. Barnen lär sig allteftersom när det är dags för en aktivitet, en måltid, vila eller fri lek.  Dagsrytmen är som ett tryggt stöd i barnens utveckling. Det är barnen som växer och förändras allteftersom och inte dagarna. På så vis erfar även barnen själva att de växer. De kan uppleva en fast rutin på nytt om och om igen.

På mornarna brukar barnen leka i barnträdgårdarna; där de upptäcker olika lekar och material som kan skiljer sig från allt från blommor till grenar, kottar, snöbollar och vattenrännilar beroende på årstid.

Under förmiddagen har de äldre barnen olika pedagogiska aktiviteter i enlighet med veckorytmen.

Efter lunchen vilar barnen på fårfällar för att komma till ro och samla krafter för eftermiddagen. Sagostunden leder barnen till en annan värld som de kan skapa i sin egen fantasi. Sagorna upprepas ofta och följer årsrytmen; så barnen blir glada när de känner igen sagorna från förra året. De äldre barnen kan så småningom, med hjälp av den vuxne återberätta sagan eller dramatiserar den själva i leken. Detta stärker minnet, uttrycksförmågan och den egna upplevelsen kring rättvisa, orättvisa, det ljusa, det mörka, det vackra.

Efter mellanmålet på eftermiddagen brukar det vara tid för fri lek i barnträdgården. Lekstuga, lekbrandbilen och andra leksaker blandas i lek med material från naturen.

Återföreningen med föräldrarna efter en dag på förskolan är en viktig och ibland väldigt efterlängtad händelse. Då är det viktigt att barnet är i centrum och att en bra och lugn överlämning kan ske.

Veckorytmen

brandbilen (1)

Varje vecka har en fast rytm över året som anpassar sig något i de olika årstiderna och åldersgrupperna.

Aktiviteter som utflykter, bakning, handarbete, målning och dylikt brukar infalla på en fast dag. Barnen börjar lära sig veckodagarna genom dagarnas olika karaktär.

Utflykterna är vanligtvis på måndagarna för att komma ihop som grupp efter en händelserik helg. Barnen har ofta mycket spring i benen. Barnen få även ett tillfälle att utforska naturen, läar sig att ta ansvar för sin egen matsäck och ta med sig idéer, kottar och stenar tillbaka som kan användas för vidare lek eller berättelse som om ekorrens vinterförråd vid senare tillfälle.

Vid sångsamlingar har vi ibland hjälp även extern sångpedagog som även ha med sig olika instrument och berättelser kring musik, sång, rörelse och toner. En glädjerik stund med sånger man tar med sig hem.

Bakningen i mitten av veckan ger både värde till viktiga sysslor. Att knåda deg, forma den, stunder av väntan när det gräddas i ugnen och senare glädjen att kunna bjuda på bröd man har bakat till sin familj hemma. Alla sinnen är i samspel: Utifrån barnet kraft formas ett bröd genom målmedveten beröring, ögonen ser hur det växer fram, luktsinnet stimulerarnas.

På hantverksdagen kan det vara vått-i-vått målning, bivax eller tovning. Här skapar barnen olika alster, dels enligt instruktion och dels enligt den egna fantasin.

Barnen uppleva de olika kvalitéer av olika material och hur mycket motstånd materialet bjuder dem när de skapar.

Vattenfärgerna som lätt flyter ut över pappret och blandar sig med andra färger är inte bara former utan olika färger och nyanser uppstår. Titta man på olika vått-i-vått bilder av barn som bara har målat med en enda färg ser man tydligt hur mycket barnets karaktär speglar sig i sina skapelser.

Bivaxet är från början är hård, kallt och omedgörligt som med mycket tålamod, knådande och kroppsvärme allteftersom mjuknar och låter sig formas. Belöningen är fantasifulla gestalter och djur och väldigt väldoftande små händer.

Fredagarna är till för att tillsammans vårda tingen. Det är viktigt för barnen att de uppleva att man kan laga, fixa, göra rent och vårda. Detta är viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv och för att lära sig att värdesätta saker och ting runtomkring oss. Vi gör världen ”hel” tillsammans.

DAX_1622

Årsrytm / Årstidsfester

För att barnet ska kunna få konkreta upplevelser av året och dess förlopp firar vi ett antal årstidsfester varje år. Vissa av dessa fester firas bara på förskolan och till vissa fester är föräldrarna inbjudna.

I Sverige faller det sig än så länge naturligt att fira de högtider som finns i vår almanacka, det vill säga de som bygger på en kristen tro och de berättelser och legender som finns i vårt kulturarv. Det finns dock inget som säger att vi inte kan fira andra kulturers högtider. Waldorf-pedagogiken är för alla oavsett religion.

I början av hösten firar vi skördefest med allt det goda som naturen kan ger oss i all sin färgprakt. Frukt, grönsaker, blommor och annat från skog och trädgård samlas till vårt gemensamma skördebord.

I samma tid, vid slutet av september firar vi Mikaeli eller modets fest. Barnen får höra sagan om riddar Göran och draken (som liksom alla andra sagor alltid slutar lyckligt). Denna saga ger barnen inspiration till fortsatt lek i modets tecken och de äldsta barnen blir då dubbade till riddare.

I november, där dagarna mörknar allt mera firar vi Martinsfesten; där vi målar, klipper och klistrar våra lanternor eller lyktor till Martinfesten På sångleken sjunger vi lanternsånger och annat som hör denna fest till.

Adventsträdgård: Vi går in i juletid genom att tända ett ljus i advents-spiralen. Med ett litet ljusäpple får barnen gå in i en spiral av granris, tända sitt ljus, vända om och gå tillbaka.

Någonstans på vägen ut ställer barnet ned ljuset i granriset. På så sätt blir hela spiralen till sist upplyst av små äppelljus. När alla ljus är tända berättar fröken en saga.

I december väntar Lucia. Våra förskolebarn får uppleva de äldre barnens fina sång och ibland musik. Det är mycket uppskattat av de yngre och glädjen är stor när de får bjuda luciatåget på pepparkakor, lussebullar och saft.

Julavslutning / Jul: I december blir det mycket sång, berättelser och bakning med jultema. På julavslutningen är alla föräldrar inbjudna till sånglekar, bakelser och samvaro.

I februari, när dagarna börjar blir längre igen men naturen fortfarande sover firar vi maskerad (Fasching som traditionellt har varit vid början av fastan) för att uppliva och färgsätta vardagen och lära sig att krypa in i andra roller så som snälla djur och härma deras karaktär. Maskerad firar vi bara i vissa år. Andra  år nöjer vi oss med goda hembakade semlor; ”fettisdagen”

Påsk och Pingst har traditionellt varit viktiga högtider och vårt firandet kan ser lite olika ut; men allt i vårens tecken. Vi tovar, tar fram höns, tuppar och ägg, dekorerar med blommor och bakar god påskbröd tillsammans. Barnen brukar få så gräs, säd eller annat i krukor inne och sedan följa det som växer fram. Runt pingst brukar det vara en stor picknik eller utflykt bland blommar och fåglar.

Sommarfesten är den kanske största och viktigaste festen på förskolan. Det är nu vi ska ta avsked från de blivande skolbarnen. Som avslutnings-gåva till yngre barn och föräldrar framför de barn som ska gå vidare till skolan oftast en käpphästföreställning i samband med sommarfesten.
Det är en av de absolut största höjdpunkterna i barnets förskolehistoria när de, mycket stolta och i bland lite nervösa, visar upp käpphäst-uppvisningen på sommarfesten. Föräldrarna är såklart inbjudna och efter skådespelet blir det knytkalas med mingel, goda bakverk och saft.
Till sist måste vi fröknarna ändå säga adjö till de stora barnen; där de även får en avskedspresent, något litet och bra att ha i det fortsatta livet.

 

Skollagen Kap 4

§9  Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. 

Årstidsbordet:

årstidsbord

Årstidsbordet har en central plats i rummet och det återger en bild av naturen och även ett samklang mellan växter, mineraler, djur och människa. Scenen på bordet förvandlas och förändras genom året och följer de olika årstider och årstidsfesterna. Barnen upptäcker de olika färgstämningarna och hur olika material och figurer kan skapa en hel rad olika berättelser. Ibland kan årstidsbordet även vara utgångspunkt för olika sagor.

Måltiderna och mat

Måltiderna består av mycket mera än bara mat; de är föda för kropp och själ. Måltiderna avnjutas med alla sinnen och ger livslust, njutning och hälsa. Måltiderna är intimt sammankopplade med förskolans och barnens dagsrytm. De äldre barnen hjälper till att duka bordet; alla lär sig bordsskick och turtagning.

Maten på Lilla Freja lagas med kärlek av vår husmor och består av en bas med utrymme för variationer. All mat är tillagad från grunden med ekologiska råvaror och biodynamisk så långt det är möjligt.
Genom att” kombinationsäta” får vi i oss alla näringsämnen.

Lpfö 98 (Läroplan för förskolan UTVECKLING OCH LÄRANDE):

Verksamheten ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för förskolans verksamhet. 

Material

DAX_1826

Enkelt utformade leksaker av naturmaterial används för att understödja barnets fantasi. Av samma skäl undviker och avråder man från att utsätta barnen från olika former av tekniska media. En Waldorfdocka har oftast bara en antydan till ansikte. På så vis är det upp till barnets fantasi om dockan är t.ex. glad eller ledsen eller om den ser ut som någon de känner igen.

Barnet kan uppleva de olika kvalitéer olika material ger i dess hårdhet, struktur, hållbarhet, temperatur. På så sätt lära sig barnen att förstå sin omvärld med alla sina sinnen.